Rehabiliteringscentret i Norra Satakuntas huvudstad Kankaanpää är omgivet av en vacker, slingrande tallskog. Naturen är nära och man kan följa skogens djur och deras liv från sitt eget fönster.
När undantagstillståndet utlystes i mars på grund av coronaviruset stängdes dörrarna i två och en halv månader. Gradvis öppnades verksamheten på nytt: först tjänsterna för barnfamiljer och personer i arbetsför ålder, sedan rehabiliteringen för äldre personer kring midsommar.
”Vi tog det säkra före det osäkra och lärde oss ett helt nytt sätt att agera. Till en början användes bland annat simbassängen i omgångar och grupperna hade egna bord i matsalen. På olika håll i huset sattes illustrerade anvisningar om säkra tillvägagångssätt”, berättar minnesskötaren Marjaana Riihilahti, som är sjukskötare specialiserad på vård av psykisk hälsa och smärta.
”Så fort vi har chansen påminner vi om handtvätt, användningen av handsprit och rätt hostningsteknik. Och så klart säkerhetsavstånd.”
På rehabiliteringscentret har man alltid varit noggrann med hygienen, men coronaviruset krävde en högre växel.
”Så fort vi har chansen påminner vi om handtvätt, användningen av handsprit och rätt hostningsteknik. Och så klart säkerhetsavstånd. Dessutom rengörs redskapen och maskinerna efter varje användning, precis som alla ytor, såsom bord, armstöd och dörrhandtag”, fortsätter Marjaanas kollega, fysioterapeuten Maria Santti.
Intensivrengöringen sköts av handledarna och har därför påverkat tidsplaneringen lite. Förberedelserna måste påbörjas i tid också för att man ska hinna till exempel placera stolarna på rätt avstånd från varandra.
Coronan ändrade även besöksanvisningarna. Rehabiliteringsklienterna kan ta emot besök i entrén och utomhus, medan tillträde till inkvarteringen tills vidare är förbjudet för besökare.
Handledarna använder ansiktsmask eller visir vid närkontakt.
Genom visiret ser man ansiktsuttrycken, rösten hörs också bättre
IKKU-rehabilitering är en grupprehabilitering ämnad för multisjuka personer över 68 år som även inkluderar personliga samtal med medlemmarna i arbetsgruppen. Handledarna använder ansiktsmask eller visir vid närkontakt. Maria föredrar visir.
”Det är viktigt att rehabiliteringsklienterna ser våra ansiktsuttryck och gester. Många äldre personer har också nedsatt hörsel, så genom att använda visir hörs rösten också bättre”, säger Maria.
Hela 10 personer hade anmält sig till IKKU-perioden i september och alla kom på plats. Kursens yngsta är 68 år, den äldsta snart 90.
”Vi ringer alla rehabiliteringsklienter på förhand och lär känna dem preliminärt. Vid dessa samtal går vi även igenom säkerhetsåtgärderna. Vi berättar bland annat att vi inte tvingar någon att använda ansiktsmask, men man får använda egna masker om man vill”, berättar Marjaana.
Syftet med IKKU-rehabiliteringen är att bevara funktionsförmågan
Ett viktigt ändamål för den multidisciplinära IKKU-rehabiliteringen är att ge lösningar för att rehabiliteringsklienten ska kunna bo självständigt i det egna hemmet och uträtta ärenden i en bekant livsmiljö. Lösningen kan vara ett tillgängligt hem eller nya hjälpmedel, men den kan också vara en förbättrad muskelkondition eller ett större socialt nätverk.
Vid multidisciplinär rehabilitering beaktas människan som helhet och man hjälper rehabiliteringsklienten att förstå sitt eget åldrande och den egna livssituationen.
”Tillsammans med en sjukskötare gör vi en intervju där vi kartlägger hur klienten klarar sig hemma. Vid behov gör vi ett kort test av prestationsförmågan, som ger indikationer på balansen, gånghastigheten och lårmuskelstyrkan. Utifrån testet funderar vi vilka åtgärder var och en behöver för att bevara sin självständiga funktionsförmåga”, förklarar Maria.
Hon betonar glädjen i att röra på sig och göra aktiviteter tillsammans. Det är viktigt att få dela erfarenheter samt att få och ge kamratstöd.
På rehabiliteringskursen får man tips på träning man kan göra hemma till exempel för att höja muskelkonditionen.
Det finns mycket att behandla efter coronaisoleringen
IKKU-rehabiliteringen beaktar människan som helhet, ger vägledning för vardagliga rutiner och uppmuntrar till aktivitet.
”Många av deltagarna har länge varit socialt isolerade, så längtan efter närhet är förståelig. Vi har också lärt oss en alldeles ny slags närhet, naturligtvis med hänsyn till säkerhetsavstånden. Som hälsning kramar vi oss själva och tittar varandra i ögonen. Vi skrattar mycket. Rehabiliteringens första mål är också att känna att man tillhör en grupp”, upplyser socionom Nina Heino.
Rehabiliteringscentrets mångprofessionalitet betjänar rehabiliteringsklienterna. Människan vårdas som helhet, och i teamet finns bland annat sjukskötare, läkare, fysioterapeuter, psykologer, ergoterapeuter och socionomer.
”Vi har bra sammanhållning och under undantagstillståndet stödjer vi varandra ännu mer”, fortsätter Nina.
Små, vardagliga mål hjälper
Ett av rehabiliteringskursens verktyg är livskvalitetsmätaren. Med hjälp av 26 frågor funderar rehabiliteringsklienten på sitt liv, sin hälsa och saker i vardagen.
”Rehabiliteringsklienten går i lugn och ro igenom det som han eller hon tycker är viktigt, sina önskemål samt glädjeämnen och bekymmer. Sedan reflekterar vi över svaren på tumanhand och funderar hur vardagen kunde förbättras”, berättar Nina.
”Syftet är att gestalta hurudan den egna livsmiljön är. Är hemmet tryggt, behövs hjälpmedel eller tjänster för att man ska klara sig i vardagen?”, fortsätter Marjaana.
Rehabiliteringen avslutas med att man ännu gör upp ett eget, individuellt mål som man tar med sig hem.
”Målet kan vara en mycket liten förändring som man klart kan uppnå. Till exempel ett löfte om regelbunden motion, ett beslut om kontakt med en vän eller att man tar reda på vattengymnastiktiderna på den egna orten”, tipsar Nina och Marjaana.
Hejdå! Vi ses igen i januari
IKKU-kursen består av två delar och den andra delen infaller ett halvt år senare. Kursdeltagarna lämnas förvisso inte ensamma under uppehållet, utan programmet inkluderar även hembesök och telefonsamtal. Maria och Marjaana har egna rehabiliteringsklienter som de håller kontakten med.
”Vi önskar att en släkting till rehabiliteringsklienten eller till exempel en bekant skötare från den lokala hemhjälpen deltar i hembesöket. På hembesöket utreder man utmaningarna i vardagen och försöker hitta lösningar”, berättar Maria och Marjaana.
Efter att kursen avslutats ringer kvinnorna ännu 2–4 uppföljningssamtal till rehabiliteringsklienterna samt pratar om vad som har hänt under sista tiden och hur vardagen flyter.
Gallup: Vad har varit det bästa med IKKU-kursen?
Terttu Koistinen, 89, Kankaanpää
”Jag fick tips om rehabiliteringen av min granne och blev intresserad. Jag är glad att jag kom med. Perioden har gett mycket, glädjen i att röra på sig och andras sällskap. Jag bor själv i Kankaanpää och gick till och från rehabiliteringen. Redan det ger energi.
Coronaviruset skrämde mig inte från att delta; här har man beaktat alla säkerhetsåtgärder. Speciellt har jag njutit av att träna på gymmet och simma. Även föreläsningarna har varit intressanta.”
Saija Salo, 68, Kjulo
”Veckan har varit mycket givande. Människorna är alla riktigt trevliga – såväl handledarna som kursdeltagarna. Det känns bra att få mångsidig sysselsättning som stödjer den egna hälsan. Jag har lärt mig många sådana rörelser som jag inte har gjort förut. Jag fortsätter säkert med dem även hemma.
Coronaanvisningarna upprepas så ofta att man nästan tröttnar ibland, men jag förstår nog varför. I grupp är det lätt att glömma till exempel säkerhetsavstånd, så det är klokt att påminna om dem.
Jag tror att till exempel vattengymnastiken kommer att bli en permanent del av mitt vardagsprogram. Jag fick gnistan att vilja göra det här.”
Veikko Mikkola, 74, Siikais
”Coronaviruset har påverkat mitt vardagliga liv på ett omvälvande sätt. Min fru är på ett serviceboende och det har varit svårt att få träffa henne. Rehabiliteringen kom precis i rätta ögonblicket. Jag har fått mycket annat att tänka på av rehabiliteringsperioden och kroppen har fått varierande motion.
Sammanhållningen är bra och det är fint att vara en del av den här gruppen. Veckan har innehållit många goda samtal och utbyte av tankar. Det är verklig lyx att varje dag få sätta sig vid ett dukat bord för att njuta av god mat. Dessutom är jag tacksam för de många tipsen om socialt stöd som Nina berättade om.”
Spelifiering används allt mer även i IKKU-rehabilitering. Motionsmattan tillför övningarna intresse och fart.
FPA:s IKKU-rehabilitering för äldre multisjuka personer
- Syftet med IKKU-rehabiliteringen är att stödja äldre personers funktionsförmåga så att den äldre kan klara sig bättre i vardagen och delta i vardagliga aktiviteter som är viktiga för honom eller henne.
- Den kostnadsfria rehabiliteringen är ämnad för äldre personer över 68 års ålder som antingen bor hemma eller på ett serviceboende. Rehabiliteringsklienterna är utanför arbetslivet och har svårigheter med att klara sig hemma på grund av sjukdomar.
- Rehabiliteringsklienterna ska kunna delta i rehabilitering i grupp och röra sig självständigt.
- Rehabiliteringen består av två femdagars perioder på rehabiliteringscentret. Därtill inkluderar rehabiliteringen kontakt på förhand före den första rehabiliteringsperioden inleds, hembesök mellan rehabiliteringsperioderna samt 2–4 uppföljande telefonsamtal efter rehabiliteringsperioderna.
- Se tidtabellerna och kursplatserna för IKKU-rehabilitering i FPA:s söktjänst för rehabiliteringskurser genom att skriva ”IKKU-kurs” i sökfältet.
Så här söker du till en IKKU-rehabilitering
- Berätta för din egen läkare om ditt behov av rehabilitering och dina rehabiliteringsmål.
- Läkaren skriver ett B-utlåtande, som du bifogar med rehabiliteringsansökan.
- Fyll i rehabiliteringsansökan och leverera den samt bilagorna till FPA per post:
FPA, PB 10, 00056 FPA. - Hjälp med ansökan får du vid behov från FPA:s kundtjänst (mån–fre kl. 9–16): rehabilitering och handikappbidrag 020 692 205.
Läs mer på FPA:s webbplats
Text Maiju Junko
Bilder och videor Hannes Frigard