Overallerna på klädhängarna, handskar och mössor i sina fack, sedan inomhuslekar före lunch.
På daghemmet Kamomilla i Helsingfors präglas förmiddagen av trygga rutiner. Heidi Hämäläinen, 29, hjälper barnen med dagens aktiviteter. Hon har haft arbetsprövning på daghemmet i snart fyra månader och känner exakt till husets vanor.
På förmiddagarna arbetar Heidi i en deltidsgrupp med barn i åldern 2–5. På eftermiddagarna är hon i en grupp med barn under 3 år. Arbetsdagarna är sex timmar långa, arbetstiden är från nio till tre.
”Det känns som om jag är en vuxen bland alla andra. Jag har ingen behörighet eller vårdansvar, så jag får inte vara ensam med barnen. Men när en annan vårdare eller lärare är på plats kan jag agera precis som vilken annan vuxen person som helst.”
”Till en början trodde jag att arbetsprövning inte är något för mig. Att det är för personer som väldigt länge varit arbetslösa eller att man måste ha något allvarligt problem som förhindrar sysselsättning.”
Arbetsprövningen har stärkt Heidis känsla av att hon även i framtiden vill arbeta med barn. Tillsammans med daghemsföreståndaren har Heidi diskuterat att hon på samma daghem skulle kunna studera till barnvårdare med läroavtal.
”Till en början trodde jag att arbetsprövning inte är något för mig. Att det är för personer som väldigt länge varit arbetslösa eller att man måste ha något allvarligt problem som förhindrar sysselsättning. Men när jag vågade gå med kändes det som det rätta sättet för mig att ta mig tillbaka ut i arbetslivet.”
I själva verket var det Heidis dröm för många år sedan att arbeta med barn. För att komma fram till det måste hon förargligt nog först jaga en annan dröm, studera, utexamineras och insjukna.
Heidi arbetade för sin dröm – kanske för mycket
Unga Heidi ville studera till närvårdare och arbeta som barnvårdare. Tanken på att flytta hundratals kilometer bort från Ivalo till Rovaniemi för att studera var emellertid för mycket. Så bestämde hon sig alltså för att studera till kock, vilket hon gjorde på Sameområdets utbildningscentral i Enare.
Kockstudierna avbröts när Heidi fick två barn. När det var dags att återvända till skolbänken kändes jobbet inte längre rätt.
Med det gjorde däremot bagar–konditoryrket. Det hade Heidi blivit intresserad av under studierna, och hon började drömma om ett eget chokladkafé i Ivalo. Heidi sökte till och kom in på en bagarutbildning i Helsingfors, så familjen på fyra personer flyttade i jakten på hennes dröm till andra sidan Finland.
Under arbetspraktiken fick Heidi prova på bagaryrket i praktiken och under det sista studieåret arbetade hon deltid i en bageributik. Takten var hård. Efteråt sett kanske lite för hård.
”I ett skede arbetade eller studerade jag 73 dagar i sträck utan lediga dagar. I efterhand har jag funderat om det var orsaken till att handen plötsligt började smärta. Kanske den sade till att nu är det slut på arbetandet, man måste vila också ibland.”
FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringsutredning hjälpte till att hitta en ny riktning
Smärtan började i högra handryggen. Heidi hade nyss utexaminerats och gjorde kanske sitt tredje arbetsskift som färdig bagare. Hon fortsatte arbeta trots smärtan, men vid slutet av skiftet fanns ingen kraft kvar i handen.
Läkaren misstänkte senskideinflammation och sjukskrev Heidi i fem dagar. När smärtan inte lindrades sjukskrevs Heidi en period åt gången. Så gick resten av året.
Under en fysiaters och en fysioterapeuts handledning blev handen så pass bra att Heidi återvände till arbetet följande vår med lättare arbetsbeskrivning. Redan efter ett par veckor var handen emellertid i så dåligt skick att inget ville hållas i greppet. Trots undersökningar fick hon ingen diagnos för belastningsskadan.
”I det skedet konstaterades att bageriarbetet inte längre är något för mig.”
Heidi anmälde sig som arbetslös arbetssökande sommaren 2019, ett år efter utexamineringen. Ett par månader senare inledde hon FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringsutredning för att hitta en ny riktning för sig själv.
”Jag var irriterad över att vi hade lämnat vårt liv i Lappland och flyttat söderut för att jag skulle få göra det jag ville. Och så blev det inte så.”
I detta skede visste Heidi ännu inte att hon skulle få förverkliga en annan långvarig dröm.
Platsen för arbetsprövningen var lätt att hitta
Kanske ändå jobba som barnskötare? På den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen började Heidi på allvar överväga sin barndomsdröm inom småbarnspedagogiken. Rehabiliteringsundersökningen inkluderade tre närperioder där man utredde olika studiemöjligheter och kartlade karriäralternativen.
När rehabiliteringsutredningen avslutades rekommenderade TE-tjänsterna en karriärhandledare åt Heidi. Karriärhandledaren föreslog arbetsprövning på ett daghem åt Heidi. På så sätt skulle Heidi få prova på arbetet i praktiken och hon skulle samtidigt få se hur handen klarade av jobbet.
På TE-tjänsternas arbetsprövning utförs samma arbetsuppgifter som vanligtvis görs på arbetsplatsen. Arbetsprövningen kan ordnas till exempel när en arbetslös arbetssökande planerar att byta yrke eller vill bli företagare, eller när man vill ta reda på om en arbetstagare behöver stöd eller utbildning för att ta sig tillbaka ut i arbetslivet. Innan arbetsprövningen inleds ingår man ett avtal mellan den arbetssökande, arbetsgivaren och TE-byrån. Prövningen kan pågå i högst 12 månader och hos samma arbetsgivare i högst sex månader.
”Från min barndom minns jag att min pappa fyllde i papper och skrev för varje dag arbetslös, arbetslös, arbetslös. Som tur behöver man inte klicka på allt nu, utan systemet känner automatiskt igen att jag är på arbetsprövning.”
Heidi fick inloggningsuppgifter till Helsingfors stads Työrasti-tjänst, där det fanns en lista över stadens arbetsprövnings- och lönesubventionsplatser. Via tjänsten hittade Heidi en lämplig plats i sitt eget postnummerområde. Karriärhandledaren bokade en tid för intervju via systemet och därefter gick Heidi på intervju till daghemmet.
Heidis tips till andra unga arbetslösa
- Kom ihåg att vem som helst kan delta i arbetsprövning. Det är ett bra sätt att testa hur lämpad man är för arbetet.
- Ta hjälp av en karriärhandledare för att kartlägga möjligheterna. Var modig och öppen när du funderar på hurudant arbete du kunde vara intresserad av.
- Överväg ett kortare arbetsavtal. Om arbetsuppgifterna inte känns lämpliga kan du ännu byta plats för arbetsprövningen
”På karriärhandledarens råd ingick jag först ett avtal på tre månader. Hon tipsade om att jag ännu kan byta plats om jag inte gillade den första. Senare förlängdes mitt avtal med tre månader.”
Under arbetsprövningen fick Heidi grunddagpenning och kostnadsersättning som täcker resor och måltider under dagen.
”Via e-tjänsten är det väldigt enkelt att ordna allt. Från min barndom minns jag att min pappa fyllde i papper och skrev för varje dag arbetslös, arbetslös, arbetslös. Som tur behöver man inte klicka på allt nu, utan systemet känner automatiskt igen att jag är på arbetsprövning.”
Endast bra erfarenheter av arbetsprövningen
Heidi kom snabbt in i rytmen på daghemmet. När arbetsprövningen inleddes fick hon lära sig hur saker och ting gick till på daghemmet. Det hjälpte att hennes egna barn hade varit inom småbarnspedagogiken.
I början blev handen inflammerad, men situationen blev bättre när Heidi undvek att lyfta barnen. Sedan dess har smärtan försvunnit och på basen av det kan Heidi med tillförsikt planera sin kommande läroavtalsutbildning.
”Nu när jag har fått arbeta med barn känns det som om min plats finns där. Arbetsprövningen på daghemmet har gett mig säkerhet i att det är det jag vill göra.”
I framtiden drömmer Heidi även om behörighet som socionom inom småbarnspedagogik.
Och ännu har hon inte helt givit upp tanken på att ännu någon dag öppna ett litet chokladkafé i Ivalo.
Fotoalbumet
2018. ”Jag blev färdig bagare–konditor från Stadin ammattiopisto i juni 2018. Efter sommaren hade jag fast anställning i en bageributik, men så började handen plötsligt uppvisa symptom.”Jag klädde på mig bagarkläderna för första gången efter ett halvt års sjukledighet i januari 2019. Jag försökte återgå till arbetet med lättare arbetsbeskrivning, men redan efter några veckor började handen smärta igen.”
2019. ”Puin leipurin vaatteet ensimmäistä kertaa päälle puolen vuoden sairausloman jälkeen tammikuussa 2019. Koetin palata töihin kevennetyllä työnkuvalla, mutta jo muutamassa viikossa käsi alkoi taas kipeytyä.”
FPA-förmåner under sysselsättningsfrämjande service
- En arbetslös arbetssökande kan delta i sysselsättningsfrämjande service. Detta kommer man överens om i sysselsättningsplanen som görs tillsammans med TE-tjänsterna.
- Sysselsättningsfrämjande service är frivilliga studier, arbetskraftsutbildning, jobbsökarträning och karriärträning, arbetsprövning och utbildningsprövning samt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
- Under sysselsättningsfrämjande service betalas den arbetslöshetsförmån som personen är berättigad till som arbetslös: arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning. Förutsättningen är att arbetsansökan är i kraft även under sysselsättningsfrämjande service. Grunddagpenningen eller inkomstrelaterad dagpenning som betalas under sysselsättningsfrämjande tjänster förbrukar maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen.
- FPA betalar 33,78 euro per dag i grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. De betalas fem dagar i veckan. Storleken på arbetslöshetsförmånen är i genomsnitt 726 euro per månad och på detta betalas skatt. Egna inkomster minskar arbetsmarknadsstödets belopp, och även föräldrarnas inkomster kan minska beloppet.
- Barnförhöjning betalas till FPA:s arbetslöshetsförmåner om personen har omsorg om barn under 18 års ålder.
- Därtill kan man få en förhöjningsdel till arbetslöshetsförmånerna under den period som arbetsprövning pågår eller för någon annan sysselsättningsfrämjande service. Den är 4,80 euro per dag och den betalas för högst 200 dagar.
- Utöver arbetslöshetsförmån kan man få kostnadsersättning från FPA under sysselsättningsfrämjande service. Det är i regel 9 euro per dag under högst fem kalenderdagar per vecka. Om servicen ordnas utanför pendlingsområdet, eller utanför hemkommunen så att inkvarteringen orsakar kostnader, är kostnadsersättningen 18 euro per dag.
Som expert jurist Antti Ristimäki, gruppen för arbetslöshetsskydd och bostadsbidrag, FPA
Läs mer på FPA:s webbplats
Text Anne Ventelä
Bilder Roope Permanto
Videor Roope Permanto